egentligen så handlar det inte alls om att jag inte har lust, det är mer om att jag är övertygad om att jag en dag kommer säga något orespektfullt/sant (alla gånger sant, c'mon its me) mot någon som är i min omgivning.

faktiskt så kliar det litegrann i att få spy ut mig lite galla, var lite rolig och använda all min sarksam som kanske människor som inte känner mig så väl inte får uppleva, om jag inte är pissed förstås.

mina andra anledning,förutom att jag har aldelles för mkt åsikter om folk i allmänhet, så känner jag ett lätt obehag innför tanken att de som därute, som fortfarande har koll på mig, på något magiskt sätt. fast jag inte sett någon på åratal, och defentivt gjort allt i min makt för att undvika.

men jag vill blogga, jag vill blogga för er som känner mig, för er som tycker min sarkasm är en smula rolig och kanske kan skratta åt den sträva rösten av förakt blandat med humor som ekar här. för er vill jag skriva. men inte för de andra.

personligen dömer jag folk efter deras handligar, ord och deras kurage/mod.

enkelt.

och när jag dömer. så dömer jag hårt.

golddiggers, cheaters, heartbreakers, blind fools.

ni äcklar mig.

aha! du ser, någon av er kommer att ta åt er, och däför - bloggar inte jag.

ehhh who am i kidding, fuck you

<3