kom på att jag fyller år i morgon, forstätter att glömma bort det hela tiden... började att tänka på tiden som förflutit och kommit fram till att det varit en jäkla uppochner hela tiden.

är facinerad över hur mkt jag strävade efter att passa in för bara ett par år sedan, i dag skulle jag inte ge ett ruttet lingon för att vara som någon annan, jag är inte dum jag vet att jag aldrig riktigt passat in i den sociala normen som finns här men fanemig, jag bryr mig inte=)

det roligaste är att jag verkligen menar det oxå, allt jag gör i dag, gör jag för mig själv och inte för att please nån annan, känns underbart!

visst jag får mina återfall, jag är bara människa och har insett hur rädd jag är för att misslyckas med saker, måste lära mig att det är okej att misslyckas helt enkelt, att världen inte går under.

ser ni, jag sa ju att det fanns fel kvar, det är bara en bit av mig som är bra, det finns miljontals mer att fixa men anser att det är en av viktigaste som fallit på plats, sen får allt annat vänta på sin tur.

siktar just nu bara på att klara skolan så jag kan komma in till krimonlogin och sen får vi se vart fan livet tar mig, har iaf ett par punkter jag ska göra innan jag dör och nej det är inte att simma bland hajar eller lära mig spela gitarr, vi får se helt enkelt.

(yepp still 21 for a while, 16 in my head 4ever!)

håller dock på att frysa ihjäl just nu satt det blir tjocksockarna på och den eviga väntan efter min MAC ögonskugga, komsi komsi!

puss