Hello, its me again, känner en fullständig tomrum, som allt började om igen men då sa jag stopp och tänkte, nej. jag tänker inte bli som förut igen, jag orkar inte vara så långt inne i skallen att ingen mänskling varelse kan nå mig i princip, okej sara, även om det var på ett sätt som visade sig vara en återvämndsgräns som frog fram dig så betyder det inte att det verkligen måste vara ett stopp.

nej.

nu flyger jag över stoppet till andra höjder, där jag hör hemma.

där uppe.

har tänkt lite på att jag kanske kan vara lite för ärligt när jag skriver. ja.

men har tänkt lite på det sen jag råkade snappa upp ett ex av en kr.tidning, yeah jag vet. jag är inte det så alla vet men iaf så var det marcus birro som det handlade om och han sa att han oxså för för öppen men att det var bra för typ citera honom '' problem är som troll i solksen, de försvinner när man pratar om dem'' <----- hell yeah! gooooo birro!:D

sååå det är egentligen inte så fel, jag ventilerar bara hur jag känner som, och om folk tar illa upp eller tycker att det är roligt på  min bekostnad så säger jag bara - det bjuder jag på. jag svär på att du är olyckligare än lilla jag ändå:)

läser mannen som dog som en lax, knäpp men underbar, deckare, som jag hatar oxp;D

på tisadag skall sara ner på en roadtripp med ett par härliga jäntor från sundsvall och party like a animal i stockholm:D

jag kanske bnörjar bli för gammal för att vara som jag är men hell, den dagen jag släpper taget om vad jag vill göra, den dagen gör jag.

den dagen du släpper dina drömmar, den dagen dör du.

jag  jag er blod, blod! mänder av det!

puss