ja.

jag såg att Erik Saade vann, ingen panik. hade redan räknat med det då jag hörde låten  då jag kom innfarande i vardagsrummet och de körde reprisen sista gången innan de röstade.

''Erik Saade i blablalbla!''

japp, ungefär så sa jag för jag vet att våra respekterade tidningar (SKVALLERBLASKOR) aftonbladet och expressen skulle skriva något om honom, bu-fucking-hu.

jag vill bara tackade gud och satan att inte den falsksjungade sara varga vann, sen att hon kommer att plåga svensktoppen där alla andra artister som alla över 40 lyssnar på kan man inte göra något åt.

nog om det iaf.

jag har haft en underbar skön helg utan någon som helst stress och bara njutit av att få sova hur länge jag ville, det var endast på söndag jag blev tråkade och bestämde mig för att ta en tur ute i det gröna(vita) och gick hamleden runt fängelset, ner till mitt gamla hus i saltvik och tillbaka ner på coop innan en ny oändlig väntan på walking dead skulle börja.

var det bara jag som skrattade då hustrumisshandlaren blev kattmat?

ja. det var det säkert, för han är ju en människa och blalalala(använder en gnällig ton som ska vara smart fast man hör att personen inte är det) han kunde ju ha ändrat sig, han kanske hade problem, och guuuuud vad fel det var att den där polisen slog honom, han fick ju ingen värdighet kvar!

(Sarkasamen flyter runt dessa rader ovanför)

jag säger, vi slår honom! yey!  slå slå slå!

slå all jävla manlighet ur honom!

allt som allt, en man ska inte slå någon för då är man ingen man.

så det så.

nog om det, jag är bara tacksam över att walking dead är fiction och att det aldrig kommer att kunna hända, logiken slår till igen!

i dag blir det privatlärare åt kära sonja och en stor fundering på hur fan jag ska komma vidare i greed sektionen på dantes inferno.

puss